Back in Malmoe...

Nu är jag tillbaka i Malmö. I alla fall över sommaren, och det känns...konstigt. Ganska blandade känslor faktiskt. Jag var grymt trött på denna stad när jag flyttade till Stockholm, och jag får nog säga att den känslan sitter i än. Samtidigt är det så sjukt nice att ha så nära till min familj, och gamla vänner. Ska bli intressant att se var jag kommer att bo i framtiden, för just nu har jag ärligt talat ingen aning. Sthlm är shysst, men samtidigt ganska anonymt och jag saknar mina närmaste galet mycket. Malmö, å andra sidan, känns nästan för litet och verkar krympa hela tiden. Kanske slutar med att jag end up i Australien?

Förresten...

Haha! Den bjuder jag på ;)

Update

Idag hade vi branschdag på skolan och jag fick en riktig nytändning när jag lyssnade på alla föreläsare. Det är så himla spännande med alla nya medier och kanaler att jag nästan går i taket. Men det är inte så himla lätt att hålla sig uppdaterad, inte ens för någon som pluggar kommunikation nya medier. Tänkte försöka mig på Jaiku, men det funkar inte utan en inbjudan. Nähä, då får jag väl snällt vänta och se om det är någon som behagar bjuda in mig.Ok, Twitter funkar ju som substitut så länge (eller kanske kompliment?) Tills dess tänker jag fixa färdigt med min hemtenta och sen ha sommarlov. Känns konstigt att lämna Stockholm nu över sommaren, när jag verkligen kommit in i lunken här. Men jag kommer ju tillbaka i augusti, och innan dess är det Japan och Popkollo som gäller.. inte helt fel, det slår till och med nya medier! ;)Vad ska ni som läser detta (om det nu är någon som gör det) göra i sommar?

Vidrig människosyn

Vi fick som skoluppgift i förra veckan att skriva om en rad kontroversiella ämnen - varför vi ska införa offentliga avrättningar i Sverige, varför man ska slå sin partner osv, för att träna oss i att skriva argumenterande texter och se igenom politikers ofta falska budskap. Jag skulle skriva om varför ingen som tjänar mindre än en miljon om året förtjänar att bo i innerstan. Haha, liksom. Det funkade helt ok, man tar alla äckliga moderatfördomar och argument och dubblar med tio. Ganska kul faktiskt, även om man äcklades av sig själv en jäkla massa gånger. Har dock aldrig tänkt på att det faktiskt är "vanliga" människor som resonerar på det sättet, på riktigt. Let me tell you - igår var jag och jobbade på restaurangen, när jag överhörde en konversation vid ett av borden på uteserveringen. De hade druckit en del, vilket innebar att de satt och småskrek utan att veta om det och äntligen vågade (!?) häva ur sig sina egentliga åsikter. Jag hör den ene säga något i stil med "men alltså, så är det ju de här fattiga jävla låginkomsttagarna, bara väck med dem! Det är ju de som begår brotten här i stan, det vet ju alla". Sen fortsatte samma ljuvliga människa med "Ja, och invandrare, det är ju samma sak. Alla som stjäler och begår brott är ju låginkomsttagare, och zigenare. Varför skulle höginkomsttagare stjäla? De har ju inget att vinna på det." Jag ville gå fram och berätta att stöld inte är den enda formen av brott, och dessutom kan väl visst de som har pengar stjäla bara för "kickens" skulle (kolla bara på Winona Ryder :). Och var sker de flesta sexbrotten, våldtäkter osv? Ofta i de höga samhällsklasserna (tänk Stureplansprofilerna). Jag blir så jävla trött på att människor tror sig ha rätt att kläcka ur sig vad som helst, ok om det hade varit mitt på Östermalm, då hade det inte varit lika chockerande (bara nästan), men mitt på Folkungagatan på Söder liksom? Och på en indisk restaurang?? Men gå hem med dig då, till ditt trygga lilla bo och ät köttbullar eller vad fan som helst, det kommer ju definitivt inte från några "äckliga fattiga invandrare"! Pinsamt.

Evig förkylning

Jag kan bara inte förstå hur jag kan känna mig förkyld igen! Tror ärligt talat att jag varit mer sjuk än frisk detta året, så fort den ena förkylningen tar slut tar den andra vid. Med si sådär 2-3 veckors uppehåll för att riktigt lura en att man är back on track. Nehej. Kan det vara allergi? Jag ska ta mig i kragen och ringa vårdcentralen imorgon, nu när jag fått frikort och allt ska det minsann ta och användas. Bara det inte är sars eller nåt.. huu...

En annan grej är.. det där uppenbara. Varför är det ibland så jobbigt när man råkar få känslor för någon? Kanske för att man inser att man är i ett så utsatt läge och riskerar att bli sårad. Igen. Jag vet inte. Det får gå som det går.

Hahaha

"Jag är ledsen," säger alltid killar till tjejer, "men jag är inte redo för något fast ännu". Killar befinner sig i ett permanent tillstånd av "icke redo-het". Om killar var skinkor som sattes i en 250-gradig ugn dagen innan julafton, så skulle de inte vara färdiga ens till Trettondagen.
- Jenz Kjellberg

Lite töntigt och könsstereotypiskt javisst - det kan ju vara tvärtom också. Men ganska kul och träffande. Enligt mina erfarenheter och vad jag fått höra från flera tjejkompisar, är detta vanligtvis något killar säger i början av ett förhållande eller en "fling". Men, hör och häpna - det behöver verkligen inte betyda någonting. Jag tror att vi är så himla rädda för att känna efter vad vi verkligen känner att vi hellre rusar in i något, till exempel ett förhållande, och inser efter ett tag att "det här var ju inte vad jag väntade mig". Nej, wake up and smell the coffee liksom. Tänk på ordspråket "Den som är otålig gör misstag".

Ohayõ gozaimasu

Watashi no namae wa Lovisa desu. Haha! Det är så sinnesjukt kul att läsa japanska. Men också sinnessjukt Svårt. Jag sitter här med min nybörjarkurs-CD och härmar. Eftersom det bara är turistjapanska får jag inte lära mig de japanska tecknena (tack för det), utan allt är översatt till västerländsk stavning. Det är väl mer tänkt att man ska förstå lite när de pratar. Det är så sjukt svårt, men kul! Jag har blivit så pepp på det att jag tänkte signa upp mig för en distanskurs nästa vår på Umeå universitet. Tjoho! Nu jävlar!

Trött

Jag är trött. Bokstavligen. Inte bara för att klockan börjar närma sig 23 och jag varit upp sen 4 i natt, och ska köra en favorit i repris imorgon (personlig assistent jobb). Nej, mest för att jag blir så jävla less på grejer som händer runt om mig. Saker som fuckar upp, människor som dissar varandra och är elaka över saker som egentligen inte betyder något. Och meningslösa grejer. Som i morse när jag befann mig på Helenelunds pendeltågsstation (heter det så??) och var galet kissnödig. Toaletten, som annars kostade 5 kronor, var öppen och gick till och med att låsa så jag skulle precis bege mig in när en liten viktig typ som jobbade där tittade på mig argt och småskrek "FEM KRONOR!!!!" Herregud. Han måste verkligen ha viktiga saker att bry sig om i sitt liv. När jag kom tillbaka dit efter jobbet, hade de satt en röd lapp över toadörren och skrivit "felanmäld". Stackars Helenelund och Sollentuna stad, de höll väl på att gå i konkurs över att några stackars kissnödiga människor rånade dem på hela fem kronor.. Nu ska jag i alla fall sussa och imorgon blir det Annihilation Time. Sääär so så länge!

Aldrig mer frisör

Jag är så trött på frisörer! Gick ju till en för typ två veckor sen för att bleka håret = fixa den färg jag vill ha. Hade mixtrat med det en del själv från svartfärgat, så när jag väl gick dit var det väl orange/ljusbrunt. I alla fall - mitt hår blev GULT hos dem. Alltså inte sådär "okej för en period"-gult utan verkligen kiss/mörkgult. För jävla fult. Jag går tillbaka och säger att "så här kan jag ju inte se ut, ni får bleka det igen". Men det vägrar det, säger att det går minsann inte, mitt hår kommer att gå av och blabla. Istället får jag nån guld/kopparton i håret som min mamma förvisso gillade, men not me. Igår pillade jag i H&M's Total Blonde, och okej att det blev lite ljusgult här och var och inte ett helt jämnt resultat (behöver nog två förpackningar), men ljust blev det i alla fall! En gång till+silvershampo är nog det jag behöver. Sen ska jag även klippa av håret så att det blir en kort page. Så,kontentan är denna - ALDRIG att jag tänker lägga ut pengar hos frisören igen, för ett resultat som jag kan få till mycket bättre hemma!

Make Up Mania

Nu ska jag skriva några rader om en av mina stora passioner, nämligen smink. Så ni som inte är intresserade av detta, close your eyes eller läs ändå, hehe. Jag använder dagligen foundation eftersom min hud inte är den bästa; flammig och inte helt jämn. För att få den bättre är alltså underlagscreme en bra vän till mig. Men, på senare tid har jag börjat fundera på all skit man kletar in sig med - i en genomsnittlig ansiktscreme finns det typ 30 ingredienser. Börjar man titta närmre på dessa, ser man att de ofta består av mineraloljor (paraffinum liquid), carbomer (som täpper till porerna), komodogena ämnen som lägger sig som en filt på huden och orsakar orenheter, och varför inte parabener = konserveringsämnen i tiotusentals (nja ok då, men nästan.. ). SÅ, jag har rensat sminkväskan, slängt en hel del gammalt och äckligt smink, samt en hel del alltför kemiskt trams. Istället har jag börjat satsa på mineralsmink. Ni har nog läst om detta, då det verkar vara nya "it"-produkten för tillfället. Men iaf, det innehåller typ 4 ingredienser, ingen parfym, ingen talk, inga parabener, helt enkelt NO SHIT! Funkar även super för folk med känslig hy (=moi) och innehåller ett naturligt spf 15. Så jag gjorde slag i saken och beställde ett kit från Everydayminerals (www.everydayminerals.com), SJUUUUKT jävla bra och billigt! För blekfisar som jag är Multi-Tasking foundation super, och rouget Nick-Nack är även det en höjdare. Och med tanke på att jag även är ett superfan av de engelska snacksen Nick-Nack, är det ju meant to be ;). De har även supersnygga ögonskuggor och annat shit, så ta och besök deras hemsida, det är en order! Hehe, nädå men det är definitivt värt det. Jag kommer minsann aldrig att gå tillbaka till att smeta in mitt fejs med kemikalier igen...

Moi = tekniknörd

GE MAJ, GEEEE MAJ!!!!!

Fy bubblan

Sjuk igen. Va faan, jag som äter frukt varje dag och sörplar blutsaft för extra järntillskott! Detta är skit. Sängen är konstigt nog inte alls lika lockande när man måste ligga i den och "ta det lugnt". Annars är ju jag en jävel på att sussa på eftermiddagen, fråga de som vet hehe. Tänkte hänga på Tess till Suburbia på fredag men nu får det nog bli att stanna hemma ändå. Måste bli frisk till lördag dock för då ska jag jobba; yeeees, jag är back in da poop-business. I alla fall för ett litet tag; måste fixa pengar till i sommar och eftersom jag inte kommer att vara hemma särskilt långa perioder då, får jag ta itu med jobbandet nu, vid sidan av skolan. Jag är SJUKT peppad på att åka iväg o spela med DV igen, det känns bara så sjukt overkligt. Sist vi spelade ihop var i CA/Ventura, och innan dess på KBi maj. Det kommer nog att bli en knäpp upplevelse/deja vu första gången vi repar ihop...på över ett år. Sug på den ni!

Förresten, måste ju uppdatera vad som händer med mitt avfärgningsprojekt - jag blekte det typ 4 gånger och gick sen till en frisör. Där blev det gult. Tack för det liksom, det var ju just det jag ville undvika med att gå till en frisör.. Så, jag gjorde en reklamation och fick det en nyans mörkare eftersom de vägrade bleka det mer. Så nästa gång vet jag bättre än att gå till en frisör och spendera pengar på ett resultat man kan fixa betydligt billigare själv. Hmrph.

Malmöööööööö

Nu är jag back i mina gamla hoods. Möllan. Sapla. Fyllekäk på Intergrill. Hehe... det är sjukt att man ska behöva åka bort/flytta för att få lite perspektiv på saker och ting och uppskatta en stad. Missförstå mig rätt, jag gillar Stockholm och trivs bra där, men det är nice as hell att komma ner till gamla polers och familj. Nu ska jag dra till Simpan och dricka några liter kaffe!

Wiki my ass

Ibland tvekar jag på om jag valt rätt utbildning. Och rätt stad. Visst, jag gillar verkligen att pyssla med kommunikation, copy och journalistik men all den här mediehetsen, 2.0, twittr, wiki, jaiku och allt står mig upp i halsen. Jag mår ärligt talat illa. Det sista jag vill bli är nån PR-nisse (nissa?) som svassar omkring på Stureplan i dräkt och nån kvinnlig motsvarighet till backslick. Hu, bara tanken på det får mig att vilja uppsöka närmsta toalett. Och jag ska inte ljuga, det finns de i min närhet som får mig att bli illamående eftersom de är så jävla inne på detta. Hur kan man vilja vara det frivilligt? Visst, saker och ting utvecklas och medielandskapet likaså, men när man får till svar "armbandsur är såååååå himla 90!" när man frågar om vad klockan är och pekar på armleden, då vill jag bara lägga upp en stor, fet pizza. Fy fan.

Veckans citat

"Jag kan inte fatta att vi har blivit så här stora; jag menar, jag trodde vi skulle vara ett undergroundband och sälja ungefär 300 000 skivor"

Sångaren i det eminenta (hrmmmm ja jag är ironisk) bandet Third Eye Blind borde kanske kolla upp definitionen av underground innan han uttalar sig...

Uttråkad

Idag är jag lite låg. Allt är trist, det snöar ute och är svinkallt. Vill bara sova, men är inte ett dugg trött. Bara slö. Längtar hem till Malmö och ma familia; mamma, pappa, Sara, Marios och lilla Elvira. Och alla kompisar. Ibland känns det ensamt här uppe. Visst, jag har vänner här med, men det är ändå inte detsamma som les polers i Malmö. Missförstå mig inte, jag gillar Stockholm men det är ett sånt projekt att träffas här - långa avstånd och folk som bor i allt från Sundbyberg till Tyresö och så ska man försöka sammanstråla o äta bakispizza. Inte helt lätt. Bohoo idag är det synd om mig!

Projekt avfärgning!

Nu är det igång för fullt - projekt avfärgning! Eller jag kanske ska säga projekt blondin?? Vet inte riktigt än.. men vet iaf att jag är 100% seriös - har avfärgat 1 gång, väntat 1 vecka, sitter nu med färg i håret & har även köpt silvershampo för att neutralisera det gula. För, believe me -det är gult! Eller man kanske ska säga röd/blont/ljusbrunt med bruna toppar...? Sexigt värre...
Men nu hade jag iaf tänkt lägga in en mörk askblond färg efter så att det inte är allt för iögonfallande orange. Det är onekligen ett jävla meck att göra det ljusare när man e så mörk som jag, men skam den som ger sig...! Jag räknar med att ha en snygg Charlize Theron färg lagom till midsommar ;) Nu ska jag dricka kaffe, kolla The Hills o peppa inför Who Killed Marilyn?! ikväll. Glad påsk! (Yeps, jag ser ju t.om nästan UT som en påskkyckling! Hehe...)

Inte precis som någon dagbok..

Ja jag VET att jag är kass på att uppdatera denna blogg. Men men, om det nu är nån som läser den får ni ta det för vad det är. Tänkte i alla fall berätta att jag nu -äntligen- börjat min första praktik, eller sorry KY-myndigheten - jag menar LiA ;) Jag är på Non Stop Entertainment som är ett distributionsbolag av kvalitetsfilm. Jäkligt trevligt so far i alla fall, shyssta kolleger och roliga uppgifter. Jag har förvisso inte fått alltför mycket att göra än, men att redigera texter håller mig säkerligen sysselsatt ett tag framöver. Jag har dock insett hur svårt det är att få till det där "lilla extra" som gör en text intressant och säljande. När man bara har några rader att uttrycka sig på, och ska göra en intresaant sammanfattning som även ska fungera som reklam för filmen, står man ibland ganska handfallen. Det kanske tar ett tag att få upp flowen, just nu känner jag mig bara lite...virrig och inte alltför kompetent. Men självförtroendet kommer väl också mer och mer ju mer man kommer in i det antar (och hoppas!) jag.

Guitar Hero..

...är min nya drog! Känner mig sjukt nördig när jag sitter med koncentrerad min och spelar Raining Blood. Men, visst jag erkänner - jag är väldigt stolt över att jag klarat både Slipsknut och QOTSA 3's and 7's på level Hard. Här har ni det alltså svart på vitt - jag är en töntig tonårgrabb, no more no less. Haha! Måste dock krypa till korset och erkänna att jag lite ändrat mening om ett band som Muse, tack vare GH. Vem hade kunnat ana att deras låtar var så svåra? Och Kings of Cydonia är en sjukt bra låt. Så det så!

Måste också dela med mig av en rolig sak som hände igår - jag var på Pizza Express och köpte pizza (nej, det var inte det som var det roliga), när mobben helt plötsligt ringde. Jag svarade och personen i andra änden presenterade sig som "Lena Philipson (!) från tidningen City i Malmö". Hon hade tydligen fått mitt nummer från min kompis Ingrid, och höll på att skriva ett reportage om smink och dess betydelse i samhället. Haha, jag höll på att dö. Men, som det smink (och framförallt läppglans) junkie jag är, ställde jag så klart upp. Håll ögonen öppna för resultatet... :)

Chicken Basanti, någon?

Om exakt 22 minuter är det dags för min "veckliga" (vad säger man??) maratondag på den indiska restaurang där jag jobbar. Trots att det är lätt är den bästa restaurang jag jobbat på, både vad gäller mat och personal (framförallt det sistnämnda) är jag så JÄÄÄÄÄVLA glad att jag snart e helt klar m min utbildning och kan göra det jag vill. Jag älskar indisk mat, men till och med jag börjar tröttna lite nu.. och då har det gått långt. Slutar iaf kl 22 och om jag har tur är Pimpen fortfarande ute med sin kompis och vill möta upp mig o öla lite. Alltid trevligt.

Man slutar aldrig att förvånas....

Kom just hem från en spelning på Båten med min fina vän Kim. Det var meningen att vi skulle se Local Oafs, men det blev för sent och vi var båda jävligt trötta tyvärr. Det är ju det som är negativt med spelningar på vardagar... Anyways - ölen var billig och stället shysst, och de två band vi pallade se (kommer tyvärr ej ihåg namn) var helt ok. Mina tankar har dock varit på annat håll största delen av kvällen. För att dra det snabbt - en som stod mig när har visat sig vara en person jag inte vill ha ett skit att göra med. Fy fan säger jag bara. Under tiden jag umgicks med denna människan tänkte jag inte så mycket på saker o ting han sa när vi tjafsade. Jag tänkte att "jaja, han menade inte att jag är nedvärderande eller respektlös, det är bara som han är ledsen/arg", eller "ok han säger att jag inte lyssnar på honom, ja jag pratar ju en del". Jag märkte inte att han verkligen höll på att bryta ner hela min person. Hur jävla farligt det är att vara i en totalt manipulativ relation där du slås ned tills du inte känner dig värd ett skit. När den här människan idag kallade mig för "sjukt jävla jobbig och den mest självupptagna, egoistiska människa jag någonsin mött" började jag undra. Jag är medveten om att jag inte är perfekt. Men jag vet att jag bryr mig om mina vänner och att jag inte att mer självupptagen eller egoistisk än någon annan (trots denna blogg, hehe..). Och just det ja, inte att förglömma - människan kallade mig även psykotisk. Visst ser ni. Jag kan inte mer än le åt det hela och konstatera att man slutar aldrig att förvånas. Det viktigaste är väl att man känner sig själv så pass väl att man inte går på det skitsnack som de som vill en illa, eller som inte har alla hästar hemma, spyr ut.
Know your enemies boys and girls!

Då var det dags!

Yes. Efter mycket om och med tar jag tag i det hela och gör det. Skapar en blogg that is. Vet inte vem som skulle vara intresserad av att läsa om min vardag, men what the hell. I brist på annat så...

Jag heter Lovisa, är 28 år och nyinflyttad till Stockholm från Skåne. Denna blogg kommer att handla om saker jag tycker är viktiga, som jag upplevt och vill uppleva. Mina vänner och ovänner, musik och kultur... you name it. Fördelar och nackdelar med att bo i Stockholm. Vad jag saknar i Skåne. Jag ska försöka uppdatera den så ofta så möjligt, vara så personlig som möjligt utan att uppge några namn. Så - read and weep, ladis and gentlemen!